söndag 11 september 2011

Häpp - det visste jag inte!

                                                  http://www.fotoakuten.se/

Har hon inte nåt bättre att komma med? tänker kanske en eventuell läsare. Penseer är väl inte det mest passande när vi är inne i den första höstmånaden men jag kunde inte låta bli. Penseer tillhör ju violsläket och heter på latin "Viola x wittrockiana"  När jag funderade på att skriva något om vad det är att tänka fritt så såg jag följande uttalande på Wikipedia:

Penséer används ofta internationellt av sekulära och fritankesorganisationer för att symbolisera rörelsen. Blomman i fråga tänks föreställa ett människoansikte och då blomman lutar på hösten tycks den se ut som en människa framböjd som om den satt i djupa tankar, en ställning som gestaltas av Auguste Rodins staty Tänkaren.   http://sv.wikipedia.org/wiki/Fritanke

Jag får alltså ytterligare en anledning att kalla mig Viola istället för Kerstin. Jag har ju ändrat tilltalsnamn på gamla dar och använder mig av mitt andra förnamn, som jag alltid har tyckt bättre om än "Kerstin" och numera tycker jag också bättre om att mitt namn relaterar till naturen än till den kristna världen. Och en liten viol är i alla fall släkt med den stora pensén som symboliserar den fria tanken.
Vad är det att tänka fritt egentligen? jag vågar inte påstå att jag är så fri i mitt tänkande, alla har väl sina låsningar i tankeapparaten., men kanske jag är en liten släkting till dem som tänker fritt eller en liten wannabe. 

En fritänkare är traditionellt en beteckning på någon som är skeptiker och har krav på ett vetenskapligt tänkande. Tänker man fritt då? Det blir ju väldigt många tankar som man utesluter. Tanken blir väl fri om målet är att komma så nära sanningen om världen som möjligt, att inte låsas av olika trosdogmer utan vara fri att tvivla och ifrågasätta och att ta till sig nya upptäckter och insikter.

Verkligheten är viktig för mig, att stå med fötterna på jorden, annars är man naiv och lättrogen men min bundenhet till verkligheten gör att min lärare på konstkursen kallar mig naivist - en paradox? :-)