söndag 18 november 2012

Är det storebror som ser dig?

 
När nyårsklockorna  ringde årskiftet 1983/1984 kändes det lite kusligt ödesmättat för George Orwells romantitel 1984 var så inpräntat i medvetandet. Men kära nån då; det är snart trettio år sen! Och romanen skrevs mitt födelseår  - alltså för mer än dubbelt så många år sen! 
 
 Det är en diktatur som skildras i boken, ett samhälle som styrs av några få. Romanen är en dystopi som alltså skrevs strax efter andra världskriget och som utspelar sig i ett tänkt tredje världskrig, där världen består av konkurrerande totalitära stater och där "storebror" styr med hjärnhand. Tekniken har utvecklats något enormt sedan boken skrevs, även sedan 1984 och den kan ju utnyttjas av samhällets makthavare och  tekniken som storebrors verktyg skrämmer oss. I hur hög utsträckning poliser får använda sig av olika avlyssningsmetoder diskuteras. Kameror används alltmer i det offentliga rummet.  Datorn kan användas för att samla fakta om oss, inga hemligheter finns. Genom ett personnummer kan vi identifieras och många uppgifter letas upp. Otäckt kan man tycka men också bekvämt ibland; vi får färdiga inkomstdeklarationer att skriva under numera. Sjukhusjournalerna kan läsas på nätet med risk att obehöriga kan komma åt dem men det blir också lättare för patienten själv att få se vad som skrivits.
 
Pressen har blivit en allt större maktfaktor. Wallraffande i kombination med film och ljudinspelningar kan avslöja missförhållanden i maktens korridorer och inom olika samhällsfunktioner. Situationer för enskilda personer kan förändras på grund av uppmärksamhet i media. Men det kan förstås bli bittra jämförelser för dem som inte lyckas få den uppmärksamheten. När något negativt verkligen blir avslöjat tycker man naturligtvis det är bra, samtidigt som man undrar om det främjar förtroendet för varandra inom olika samhällsgrupper. Det kan också leda till en större misstänksamhet och svårigheter att få dialoger till stånd.
 
De senaste decennierna har en avancerad teknik blivit var mans egendom. Allting har fått ett behändigare format och vem som helst kan spela in samtal och filma och fotografera i alla möjliga situationer och man kan nå offentligheten via nätet.  Privatpersoner kan också bli nyhetsförmedlare och bidra till media och ibland till rättvisan. Men det finns också allt fler verktyg för utstuderad mobbing och man kan manipulera med bilder och inspelningar för att misskreditera sina meningsmotståndare eller någon man hyser agg till. 
 
Så nu är det inte längre så självklart om det är storebror som ser en eller vem som egentligen är storebror/syster.
 
 
 

torsdag 1 november 2012

Landskap a la van Gogh

Dottern Linnéa fick lite fart på mig idag. Hon beställde en målning med motiv från Island. Jag skulle måla efter minnet - inte titta på någon bild. Hjälp, det var ju några år sen vi var där och jag som inget minne har och som har så stora behov av att få se hur det ser ut innan jag börjar! Hur faller vattnet i en gejser? Det ser nog inte exakt ut som på min bild.
 
Det som gjorde störst intryck på mig var färgerna på Island, bergarter i lysande lejongult och rött och alla möjliga kulörer. Så starka färger finns ju bara inte på riktigt, utom i Van Goghs målningar! Vi kanske kommer i närheten av dem i de färgsprakande höstlöven men på Island finns det ju knappt några träd utom några planterade här och där i städer och vid byggnader! Det finns ingen skog! När vi gick ut från badhuset vid Blå lagunen fattade vi inte hur mycket det blåste för det fanns inga träd i närheten, ingenting som rörde sig så man kunde se blåsten. Vinden  tog oss verkligen med överraskning.   
 
Och så dessa månlandskap man åker igenom - med massor av lavastenar och naturligtvis de puttrande varma källorna med större eller mindre vattenkaskader! Ett konstnärligt landskap.....