Foto:www.fotoakuten.se
Vad betyder kultur, konst och skapande för oss? För mig är det till stora delar viljan till kontakt, till kommunikation Helst vill jag ju att andra ska se det jag ser och uppfatta det jag uppfattar och jag vill förstå vad andra försöker ge uttryck för. Fastän jag vet att det är en ganska fåfäng önskan, så strävar jag oförtrutet efter det. Det upphör aldrig att förvåna hur människor kan uppfatta det jag försöker säga och i och för sig hur fel jag förmodligen kan uppfatta andra också.
När jag var ung så fanns en inriktning inom poesin som kallades "Nyenkelheten". Man använde ett språk som kunde uppfattas av de flesta och man gav uttryck för det man upplevde i vardagen för poesin var ju kommunikation och alla skulle förstå och se livet som det var, diskbänksrealism är ett lätt ironiskt uttryck för det. Jag läste arbetarförfattarna - det jag bäst kände igen mig i och som jag uppfattade skildrade "livet" utan att utestänga genom intellektuell akrobatik.
Min uppväxt i frikyrkans värld har påverkat mig på många sätt. Även om jag nu inte delar den livsåskådningen så finns det värderingar jag fortfarande har kvar. Det var inte bara prästens ord som gällde. Det fanns en lekmannatradition. Allas ord var värda något. Inom vissa ramar förstås men bortser man från detta ganska besvärande "men" så ... Och man skulle lyssna på varandra med välvilja.
Jag kom i kontakt med antroposofin i mitt första jobb efter gymnasiet, en ideologi som jag också är kritisk till men det fanns ett förhållande till skapande som var positivt. Det fanns en skaparglädje som var till för alla. En arbetskamrat där hade en härlig inställning. Det var skapandets glädje som gällde, inte den perfekta produkten. En trave knöliga, egenhändigt gjorda tallrikar vinglade i skåpet men det fanns en glädje i att använda saker som man tillverkat själv.
Så i den bästa av världar så är kultur och konst gemenskap, att se varandra med välvilja, vad det är vi vill uttrycka och skaparglädje. Pengar och konkurrens talar vi inte om i detta sammanhang. Det bara stör i mitt Utopia.
