En hel vecka sen jag skrev i min blogg - bäst att hålla grytan kokande så man inte kommer av sig.
Det är en målning på gång men den är inte färdig att visa upp än. Jag inser nu att det blir en hel del nostalgiska målningar. Har jag blivit en äldre gråtmild tant, som försöker dra en försonande filt över livet? Jag som så gärna vill visa upp lite temperamentos och vill ha lite sting i saker och ting. Men jag har skrivit en hel del med sting i tidigare och formulerat det som blev fel i livet. I målandet finner jag kanske ljusglimtarna. Att skriva nostalgiskt och sockersött blir ju bara patetiskt.
När jag letade efter gratisbilder för att illustrera nostalgi fann jag den här lilla kattungen. Jag är ju uppväxt med katter och det suuuger i magen när jag ser en sån här. Men det är inte en sån målning jag håller på med - det kanske kommer, man vet aldrig.
