torsdag 6 februari 2020

En bisarr värld.....

Nu har jag under någon vecka varit försjunken i en bisarr värld, den värld man levde i om man var med i Filadelfiaförsamlingen i Knutby. Jag har läst romanen Knutby av Jonas Bonnier och Knutbykoden av Eva Lundgren. Den senare bygger på en serie intervjuer av Helge Fossmo på Kumlaanstalten, dömd på livstid för anstiftan till mord.

Romanen som kom ut under 2019 och Lundgrens bok från 2008 ger en ganska samstämd syn på dynamiken i det sociala livet i sekten. "Kristi brud" framstår som den drivande kraften i allt som sker och andra gör allt för att tjäna henne och vara henne till lags. Även Helge Fossmo var underordnad och hennes "sexuella betjänt".

Saras roll som enbart ett offer ifrågasätts också. Allt som hände skulle godkännas av Åsa Waldau. Fick man inte "nåd" i hennes ögon blev man snart utfrusen från hela gruppen. Sms:en till Sara skulle egentligen komma från Åsa Waldau med Helge Fossmo som mellanhand. Dödandet får sin förklaring i synen på döden som något positivt och synen på att det kunde vara rätt att hjälpa varandra "över tröskeln". Och tanken att ingenting sker i Knutby som inte Gud vill. Gud kunde ju kräva av Abraham att han skulle offra sin son, en tanke som Sara brottades med.

Vad som är sant och inte sant i denna soppa är väl inte klarlagt. Åsa Waldau själv har i ett uttalande ifrågasatt att låta en livstidsdömd komma till tals på det sättet och hävdar att det var Fossmo som var det enda hotet. Medan Helge Fossmo påstår att han inte hade sagt något om att sms:en kom genom "Kristi brud" på grund av att han blev hotad till att hålla tyst. Just nu pågår en rättegång mot Åsa Waldau och några till. Det återstår att se om allmänheten får några andra infallsvinklar på det som skett efter detta.

Eva Lundgren: "Tanken om att den verklighet som man övertygar sig själv om- proklamerar, bönfaller om och profeterar fram - ska komma att bli en konkret verklighet, kallas för magisk verklighetsuppfattning. Och tvärtom: Man kan övertyga sig själv om att det som konkret finns, egentligen inte finns. Det är bara något som existerar i huvudet som fantasier, påhitt och
`hjärnspöken`./------/ Att frammana en viss verklighet och trolla bort den uppfattade verkligheten var en specialitet i Knutby. /-----/ `Omtolkningarnas förförelse` kallar jag denna verksamhet, som är viktig att begripa för att knäcka Knutby-koden"

"Omtolkningarnas förförelse" handlade det väl om när en kvinna kan acceptera att lämna sin plats i sovrummet för en annan kvinna och tro på att det handlar om andlig verksamhet. Man blir verkligen fylld av alla dessa galenskaper i den bisarra sektmiljön och jag visste inte hur jag skulle skriva om det. Det blir som synes en ganska torr redogörelse och den som vill frossa i galenskaper råder jag att läsa böckerna.

Själv är jag inte främmande för mer eller mindre sekteristiska kristna miljöer och jag trodde att jag skulle känna igen mig mer i den värld som skulle skildras. Men i den här miljön var man färgad av framgångsteologin och den puritanska frikyrkligheten enligt gammal modell är inte så aktuell. Kvinnlig flärd fanns det gott om och man skulle använda sig av den för i princip var det kvinnans fel om mannen inte var så attraherad längre. Dricka vin kunde man också göra och "knulla runt", speciellt bland de med högre status där den sexuella aktiviteten blev en andlig och ren akt.  Ändå fanns det en absurd kontroll och de som inte levde upp till kraven blev straffade och utfrysta.

"Omtolkningarnas förförelse" är något jag kan känna igen från många sammanhang med eller utan alltför iögonenfallande galenskap. Där ser man hur det kan gå när den förförelsen drivs till sin spets.