Därför ville jag göra en glad höstbild.
Eken sträcker sig mot den blå himlen och lyser med de löv som sitter kvar. Det kanske inte var så många blad på den under sommaren heller för det är ett gammalt träd men än sen då?
Jag skulle försöka måla med spatel men det blev en kombination spatel och pensel. Molnen svischade jag till med spateln och stammen och de grövre grenarna använde jag den också till men det var svårare med de tunna grenarna och de små löven. Och inte blev det en bild som ser ut som en spatelmålning. Nästa kanske.
Jag tyckte först det såg klatschigt ut med den klarblå himlen och vita molnen men hade sen fullt sjå med att försöka dämpa ned lite så bakgrunden inte skulle ta över och man knappt ser trädet. Men nu får den vara så..
Fotot som var förebilden tog jag under en höstpromenad oktober 2013..
