Boa in sig i ålderdomen...

 

Jag märker att det är en del äldre som bearbetar åldrandet i sociala media. Bloggen går väl också bra.

 Det känns som jag gått över till en annan fas i livet  och jag känner mig allmänt vilsen. Vad är jag intresserad av numera?
Det är mycket som inte riktigt angår en längre men genom den nya generationen hänger man delvis kvar förstås.

Dags att boa in sig i ålderdomen - ett uttryck som jag inte riktigt vet var det kom ifrån -  eller erkänna att man gjort det för länge sen och göra det till nåt allmänt mysigt..
Det låter väl inte så dumt.... Ta på sig sköna tofflor - lufsa omkring i morgonrocken länge.... Göra det man orkar om man orkar när man orkar..... 

Jag har alltid känt ett visst trots mot ålderskrisandet som en del börjar med redan vid 30. Eller kan man börja ännu tidigare?  Jag började väl fundera lite vid 50 trots allt. Man ska ju ha en fin fest och få en massa berömmande ord för vad man åstadkommit i livet och det kändes ju lite tunt. Vid 60 började det bränna till på allvar för krämporna började ta ut sin rätt...

En del gör allt för att inte beblanda sig med ordet "gammal".
Man ska inte gamla till sig! 😟
Man är inte gammal man är årsrik.😲 
Man är inte äldre än man känner sig. 😕
Ålder är bara en siffra 😜

Skitsnack! Man är exakt så många år som 
almanackan säger oavsett hur man mår
 och varför gör man ordet "gammal"
 till ett värdeord??

Man är samma människa innanför sitt skal och man vet trots allt vem man är på ett bättre sätt än tidigare.. Det är en sorts trygghet trots allt.
Det gäller att släppa det som inte intresserar längre och sluta hålla fast vid något av slentrian. Nånting finns det väl kvar att utforska bakom kröken........ eller ska man idissla det ointressanta ännu en gång....