Längtan en långfredag.

Det är långfredag och jag går och filosoferar över längtan. jag skulle skapa något med det temat, ska alltså försöka illustrera en känsla. Det är en utmaning. Längtan kan vara något ganska positivt, samtidigt som den kan vara svår men det måste väl finnas en möjlighet i längtan - annars övergår den till sorg. Vad längtar jag efter? Jo efter fantasins värld - att kunna blomma ut i fantasins värld med öppna ögon och fötterna på marken - är det möjligt?
Det borde väl kunna vara en av bildkonstens stora uppgifter?

Akrylfärger ska också kunna användas på samma sätt som akvarellfärger och jag bestämde mig för att det är värt att testa trots min motvilja. Akvarellmålning påminner mig egentligen alltför mycket om skolans teckningslektioner när man kämpade med dessa vattenfärger. Men det är naturligtvis orättvist och fördomar är till för att bekämpas. Dags att sluta tjura alltså.

Jag har fått till en kladd men nej, den vill jag inte visa upp. När man målar akvarell finns det inte mycket utrymme för velande - man måste veta vad man vill och planera väl. Så att det skulle vara mer "konstnärligt" med andra färger är förstås struntprat.